onsdag 31 oktober 2007

Better of Two Evils

I brist på orka vad skall jag göra? Ska jag klaga men det har du förstås redan hört.. Så bry om vad jag egentligen skriver.. eller? Läs av mitt ansikte när du träffar mig, ser du skillnadan på ljusa och mörka skuggor i mitt ansikte.
Hanna, kommer du ihåg när vi tillbringa tusentals timmar på ditt rum i sträck och samtals ämnena var inte alltid de mest vackraste. Minns vi låg på golvet med våra fötter upp på en stol och varsin kudde under huvudet och vi stirrade upp i ditt tak. Vi pratade då om hur mycket vi skulle hinna med i våra liv men ingen av oss orkade. Så unga, så naiva. Det var då vi snackade om hur härligt det är att få bryta ihop totalt ibland och vi sa att om någon skulle hört våran konversation då skulle de med all säkerhet låsa in oss på nåt mentalsjukhus. Men för oss var det helt normalt.
Jag tror jag har kommit på ett namn för vårt tillstånd; Brotorps-syndrom. Vi har varit skyddade i hela vårt liv och även nu skyls vi från världen. Inte konstigt att vi inte riktigt vet hur allt går till. Men jag tycker vi har brutit oss loss till viss del. Men ingen mer förstår än vi. Eller rättare sagt, vågar de förstå?!

söndag 28 oktober 2007

Zanzlösa

Get me out of my mind
Get you out of those clothes


Jag trodde verkligen att igår kväll skulle bli en katastrof. Men jag vet att när jag tänker så kan inte någon högre makt låta bli att bara bevisa motsattsen. När jag satt där på väg hem i den mörka bilen och såg lördagskvällen flyga förbi kände jag att det nog i alla fall inte skulle bli som jag hade tänkt mig, men i min hjärna trodde jag såklart åt det negativa hållet. Men kunde gårdags kvällen blivit mycket mysigare?
Jag såg ett streck som jag tror jag kan identifiera som min syster försvinna ut genom dörren så fort jag tog i handtaget, och jag hörde nåt om att hon skulle äta pizza med sina vänner innan jag hörde hennes audi rivstarta därifrån. Väl inne möttes jag av en flock av föräldrar, och mellan de vuxnen-skämt om allt jag inte förstår mig på, så kunde jag själv räkna ut att de skulle på middagsbjudning hos deras vänner. Som ett frågeteckan stod jag där och undrade hur denna kvällen skulle bli, lång och tråkig eller mysig och go, jag sneglade lite på ditt ansikte men vågade inte kolla. Efter att praktiskt taget slängt ut föräldrarna så de inte skulle komma försent, vilket de redan var, så var det bara vi kvar själv i mitt hus. Tystnad, äntligen! Men jag vågade inte riktigt hoppas fullt ut på att du skulle stanna till du tog upp telefonen och log till mig, och sa att du bara skulle ringa dina föräldrar och säga att du var hos mig! Jaopp, ett-noll till Sarah! I tystnaden, med undantag från filmen vi såg på, låg vi i soffan och utanför sjönk mörkret ännu lägre och omfamnade vår stund till evighet. I ro låg vi där och skrattade åt samma skämt som var på tven. Sen fick du den där blicken i dina ögon, du vet den jag älskar mest! Ååh du vet verkligen hur du ska skicka mig till månen, det kan jag aldrig förneka att du vet hur du ska göra mig helt galen, helt utom mig, helt... jaa jag.. jag kan inte beskriva, du bara vet! Sen när du har sänt mig till månen och tillbaka så vågar jag göra kvällen till våran kväll, en kväll bara vi vet om. "In i duschen med dig din buse" Vad kan jag säga, en varm dusch med dig och dina ögon som ser ner på mig under vattendropparna som faller och så säger du att du älskar mig, det var vår kväll. Se, jag varnade dig, den kvällen var ju helt perfekt! I din famn fortfarande varm och mysig från duschen framför tven, det är där jag älskar dig som mest! Nåja, jag tror du fattar vad jag menar.

fredag 26 oktober 2007

Razorblade kiss

I can't burn him out of my head
or drink him off of my mind
Like poison in my veins, I breath him now
When he seek me, he'll destroy me


Skulle du märka om jag slutade andas, skulle du märka skillnaden om du inte hörde mitt hjärta slå inom mig. Skulle du bli rädd om mina ögon bara skulle stirra dött tillbaka?
Jag funderar, och jag vet inte vad som håller mig vid liv.

söndag 21 oktober 2007

Victims aren't we all?

Mon amour a toi toujours

En bra natt för oss alla igår!
Törstiga läppar fick smak för vin, och längtande varma kroppar
fick kylande tillförställelse av iskalla händer.

"Fast döden sugit ut din andas honung, så har han intet mot din fägring mäktat" -Romeo

måndag 15 oktober 2007

To come home again!

Lisa skrev i sin blogg om att man kan hitta sitt hem någon annanstans, en plats man känner helt till ro. Jag började tänka på det när jag läste det. Vart är det jag känner mig som mest lugn och trygg? Jag kunde komma på tre ställen.
Den första platsen kanske inte är så svår att räkna ut, min säng så klart! Jag kan ligga och filosofera och bara vara i min säng hur länge som helst. Det är som min egna lilla värld där!
Den andra platsen kanske inte heller är så chockande, och det är ju hos Hanna! Jag vet inte hur jag ska beskriva det, men alla de där kvällarna när vi bara har vart med varandra och inte gjort nåt speciellt, bara kollat på film eller snackat om allt vi kan komma på och sedan skrattar så mycket att vi inte får luft, det är en känsla av trygghet!
Och den sista platsen är den jag har upptäckt mest nyligen (om man kan säga så?!) och det är i Johannes säng. Inte alls chockande! haha Men den känslan av närhet och trygghet är nästan obeskrivlig. Varje morgon jag får vakna upp i hans famn är så underbar att jag knappt vågar tro det är sant. Men när jag ligger under hans täcke och först slår upp ögonen på morgonen och möts av ett varmt rum där solens stålar börjar leta sig in mellan gardinerna, kan jag inte känna mig mer hemma.
Konstigt egentligen, när man känner sig hemma på en plats, men det är en underbar känsla som inte riktigt kan beskrivas faktiskt.

fredag 12 oktober 2007

In your arms I'll sleep!

And I want to wake up with the rain falling on a tin roof
While I'm safe there in your arms

Snart, oh snart ska jag få ligga och vila mitt huvud i din famn! Det är allt jag behöver för att lugna min oroliga själ. Jaa, jag vet att jag sa de där sakerna om hur jag verkligen mådde, och en viss del av mig mena dem. Men älskling du har gjort mig mer lycklig och glad än jag någonsin har varit i hela mitt liv.
Glöm aldrig min sömniga morgonblick, det är som jag ser dig för första gången på nytt!




(önskar också jag hade en så söt och gullig bild på min och älsk när vi sover.
Får nog ställa timer på min kamera, älskling du vet vad som väntar dig nu!)

fredag 5 oktober 2007

Nightingale

Nightingale
Sing us a song
Of a love that once belonged
Nightingale
Tell me your tale


Soundtrack: Norah Jones-Nightingale

Jag ser ut genom fönstret och eftermiddags solen lyser röd mot höstträden. Jag känner det nu. Mmh, en brinnade men ändå lugn känsla sprider sig i mina ögon. Du.
Mitt änglaspel snurrar på fönsterbrädan och den svaga höstvinden känns knappt mot min kind. Jag stirrar ut på alla vackra färger som världen är så underbar och visar mig.